Processerna runt egenvårdsintyget – utmaningar och steg framåt

Nu är det snart i mål – det FoU-gemensamma forskningsprojektet STEG som tittar närmare på hur samverkan fungerar mellan kommun och primärvård när det gäller stöd för egenvård för äldre personer. Egenvårdintyg utfärdas av primärvårdsläkare, distriktssköterska, sjuksköterska eller fysioterapeut om en patient anses kunna utföra egenvård självständigt eller med stöd av hemtjänsten. Det kan exempelvis vara att få stöd med att sätta på stödstrumpor, öppna en läkemedelsförpackning eller utföra fysisk träning. Projektet anknyter till lagen om egenvård.

Projektet har drivits av forskare från Stockholms äldre-FOU:er, bland annat Nestor. De har tittat närmare på i vilken grad egenvårdsintyget används, hur samverkan fungerar och hur inblandade yrkesgrupper, patienter och anhöriga har upplevt processen kring egenvårdsintyget. Projektets syfte var att se hur egenvårdsintyget kan användas för att stärka samarbetet mellan primärvårds-rehab, biståndsenhet och hemtjänst. Fokus var rehabiliteringsinsatser, exempelvis stöd vid träning och att klara av olika vardagsaktiviteter.

I projektet har forskarna tillsammans med kommunerna Skärholmen och Danderyd tagit fram förslag på en konkret arbetsmodell – lokalt anpassad för respektive kommun – som består av en utförlig processbeskrivning kring egenvårdsintyget. Modellen ska fungera som stöd för att stärka upp samverkan och minska identifierade glapp och svagheter i arbetsprocessen. En detaljerad instruktion för egenvårdsintyget har också arbetats fram. Arbetsmodellen ska fortsättningsvis testas och utvärderas i de två kommunerna.

Utöver arbetsmodellen har forskargruppen undersökt i vilken grad egenvårdsintyget har använts, hur samverkan har fungerat och hur inblandade yrkesgrupper, patienter och anhöriga har upplevt olika delar av processen runt egenvårdsintyget. Resultaten visar att även om användningen av intyget har ökat sedan start så har stödet till egenvård varit en underutnyttjad resurs. Samverkansarbetet har visat sig vara problematiskt och många involverade har också upplevt att processen kring intyget är krångligt.

Erland Bridell är f.d. MAS och ingår i STEG-projektets referensgrupp. Han är ledamot i Nestors seniorråd och erfaren inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, med särskild sakkunskap om egenvård.

Vill du ge en kommentar kring forskningsresultaten om knepigheter med att använda egenvårdbedömningar och egenvårdsintyget?

– Arbetet kring bedömning, intygsskrivande och utförande och uppföljning av egenvård kräver tid och god planering, det gäller både den som ska bedöma och den eller dem som ska hjälpa till med egenvården. Den som gör bedömningen måste försäkra sig om att uppgiften kan utföras på ett säkert sätt, exempelvis behöver en läkare på sjukhuset/vårdcentralen ta reda på om den hemtjänstgrupp som ska utföra hjälp med egenvården kommer att klara uppgiften. Och för personer med kognitiv svikt är det särskilt komplicerat eftersom hela ansvaret då läggs helt på den som ska utföra stödet. Detta är en av flera saker som gör att bedömning av egenvård och hantering av egenvårdsintyget kan kännas krångligt. Samverkan över huvudmannaskapsgränser är som vi vet ofta svårt. Inte så sällan ser företrädare för region och kommun organisatoriska hinder för samverkan i stället för att skapa en samsyn kring den enskildes situation.

Vad tänker du kring de arbetsmodeller som har tagits fram och som ska testas i Danderyd och Skärholmen? Kan egenvårdsprocessen bli effektivare här?

– Båda grupperna har intressanta lösningar även om de gör lite olika. De måste pröva och se hur det fungerar praktiskt. Båda grupperna inser att det måste få ta tid i planeringsskedet om det ska bli bra för den enskilde. Det blir intressant om grupperna kan utbyta av erfarenheter med varandra efter en tid. Det praktiska genomförandet får utvisa om processen kan effektiviseras.

Vilka konkreta fördelar har bedömningen av egenvård och egenvårdsintyget för de äldre, vilken skillnad gör det för deras vardag?

– I den bästa av världar kan det ge den enskilde inflytande över sin situation, större autonomi och bättre kunskaper om hälsa och åtgärder för att hantera ohälsa. Själva intyget ger ju möjligheten att få ett biståndsbeslut med ett korrekt underlag från hälso- och sjukvården, vilket är bra i sig. Vi ska dock inte glömma att finns stora risker förenade med egenvård för personer som själva inte kan ansvara för sin egenvård, ofta personer med kognitiv svikt. Allt ansvar läggs då på den som ska hjälpa till att utföra egenvårdsuppgiften. Om detta misslyckas kan en eller flera utredningar behöva göras för att ta reda på var ansvaret ligger och vad som behöver göras för att händelsen inte ska upprepas.

Onsdag 2 april anordnas en STEG-konferens där forskningsresultat ska redovisas, läs mer > 

Tisdag 3 juni anordnar Nestor en Chefsmorgon med temat ”Egenvård och erfarenheter från STEG-projektet”, läs mer >

Läs mer i detalj om projektet steg >

Egenvård är ett lagstadgat begrepp, lagen om egenvård § 2022:1250, som innebär att behandlande legitimerad yrkesutövare har bedömt att en individ kan utföra egenvård självständigt eller med stöd av en annan person.

Ansökan om stöd till egenvård blev möjligt 2015 i och med en regional överenskommelse inom Region Stockholm.