Nestors projektledare Eva och Ingeborg tackar för sig!

Två av Nestors medarbetare som varit längst på plats, Eva Karlsson och Ingeborg Björkman, avslutar snart sina tjänster för att gå i pension. Eva började på Nestor 2008 på ett halvårs projektanställning efter att hon disputerat i etnologi. Två år senare kom Ingeborg till Nestor som några år tidigare hade disputerat i hälso- och sjukvårdsforskning.

Eva! Vilket var ditt första projektuppdrag?

– Det var en handledning för vård- och omsorgspersonal kring samordnad vårdplanering vid utskrivning från sjukhus. Till handledningen hörde också en informationsbroschyr om samordnad vårdplanering som riktade sig till patienter och anhöriga.

Något du har lärt dig i egenskap av forskare och projektledare under tiden på Nestor?

– Jag har lärt mig mycket kring hur kommuner respektive regionen är uppbyggda och fungerar, rent konkret. Och mycket kring villkor och förutsättningar i arbetet i mötet med medarbetare på olika nivåer inom olika verksamheter. Jag har också lärt mig mycket om hantverket som projektledare, att planera projekt, leda workshops, skriva på ett tydligt och begripligt sätt, hålla föreläsningar med mera. Jag tycker att jag fortfarande lär mig saker hela tiden.

Vill du ge exempel på något minnesvärt från Nestoråren?

– Svårt att välja! Arbetet med IBIC var speciellt för att det handlade om ett ändrat förhållningssätt, att tänka behov i stället för insatser. De diskussioner som vi hade inom ett IBIC-nätverk på Nestor resulterade i materialet ”Individens behov i centrum – förutsättningar, förväntningar och konsekvenser vid beslut och införande av IBIC”. Och så arbetet med värdighetsgarantier, där jag jobbade väldigt nära en kommun och där flera pensionärsorganisationer var delaktiga var också speciellt. Det blev många intressanta diskussioner om begrepp som värdighet, trygghet och kvalitet.

Ingeborg! Vilket var ditt första projektuppdrag?

– Det första projektuppdraget för mig var att utvärdera ett pågående projekt om läkemedelsgenomgångar. Jag besökte de vårdcentraler som deltog i projektet och intervjuade sjuksköterskor, läkare och undersköterskor om deras synpunkter på arbetet med läkemedelsgenomgångar.

Något du har lärt dig i egenskap av forskare och projektledare under tiden på Nestor?

– Jag har lärt mig mycket av att ha förankring i forskningen och att också arbeta nära verksamheterna i vård och omsorg. De här världarna ska ju befrukta varandra, men har olika perspektiv och drivs av olika intressen.

Något minnesvärt exempel från Nestoråren?

– Spontant dyker minnen upp av Helén Lieberman-Rams och mitt arbete med Mötesplats för lokal samverkan, där även vår kollega Sune Petersson var med. Vi visste inte om det skulle bli något men intresset var stort. Fyra geografiska grupper bildades och vi arbetade med detta i många år. Det blev många roliga möten med engagerade personer. Mötesplatsen finns ju fortfarande men för mig slutade det för snart två år sen när jag gick ner i tid och blev deltidspensionär. Och så mitt senaste uppdrag med Linda Nyholm som handlade om hälso- och sjukvård på särskilda boenden. Det har pågått i flera år nu, men startade med två intervjustudier som blev väldigt intressanta. Det senaste året har vi inom samma fält jobbat vidare på två vård- och omsorgsboenden där vi genomfört workshopar som tar upp vad de boende behöver för sitt välbefinnande. Här deltog boende, personal och chefer. Jag skulle kunna nämna många fler minnen men stoppar här!